Jag skull vilja delge er lite av vad en av mina stora inspirationskällor Zig Ziglar har sagt om fokus: Tänk dig att det är den sista dagen innan din semester och du skall vara borta tre veckor från ditt arbete, vad är då den vanligaste situationen som dyker upp? I dag måste du verkligen vara fokuserad på ditt arbete och vara mycket effektiv, inget får bli liggande ogjort när du går hem på kvällen. Inte låta dig dras in i samtal med dina kollegor som inte direkt har med det du just nu är fokuserad på. Sortera bort oväsentliga saker bara fokusera på det som är viktigt för hur du skall klara av dina uppgifter. Inte sitta så länge och fika utan bara fika och sedan tillbaka till fokus. Du kommer inte att kunna slappna av och kunna fokusera på din semester, om du vet att du har arbetsuppgifter som skulle varit slutförda och inte är det när du går hem.

Detta jag beskrivit kallar Zig Ziglar för ”The day before vacation syndrome” och är mycket mer utbrett än vad du tror.

Mina egna tankar runt detta är: Har du någonsin upplevt detta Zig Ziglar beskriver eller något liknande? Om du har det, tänk då efter om det var en positiv upplevelse eller en negativ? Tänk att få så mycket mer gjort än normalt, bara för att du är fokuserad på det som är viktigt!

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger på sidan, så kommer lösenordet till dig via E-mail.

Detta är en enorm känsla när du vill uppnå något speciellt som kräver det där extra ordinära, ”det är värt det”.

Om du verkligen vill uppnå något i livet av värde, vem bryr sig då om hur lång tid det tar? Så länge det verkligen är betydelsefullt och viktigt för dig? Då går allt att genomföra och genomlida, du gör allt för att uppnå det, det är värt detta.

De flesta ger upp, men du behöver inga garantier för att det skall uppfyllas, så länge som du tycker att det är värt det. Bara just det att göra det, att leva med det har sin egen kraft.

När du känner att det är värt det när du skall göra något, i kombination med, tron på det, passionen, uthålligheten och fokuseringen, gör att du inte kan misslyckas

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger, så kommer lösenordet till dig via E-mail.

Jag tänkt så mycket på detta och för varje gång så tycker jag att det blir mer och mer tydligt.

Idag så försöker vi i västvärlden leva som de gör i det så kallade österlandet (främst då Asien). Vi tar bland annat efter deras sätt att leva sina liv, med religion, meditation, sund kost, listan kan göras lång.

Nu kommer vi till det paradoxala i det jag vill förmedla: Människor i östvärlden börjar mer och mer att försöka ta efter vår västerländska livsstil, med kommers, prylar, status, snabbmat, ja även här så kan listan göras lång. Jag läste som några exempel att Kina har nu gått om USA som den största energi förbrukaren i världen. Fetma börjar bli ett problem i Indien, då främst i den snabbt växande medelklassen.

Hur ser det ut om kanske trettio år? Har vi då helt bytt livsstil med varandra, eller kan det vara så att det blivit så bra att vi lärt det bästa från varandra och börjat göra vår Jord till en mycket bättre plats att leva på? Allt kommer att hänga på om vi människor är så begåvade som vi vill göra gällande.

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger, så kommer lösenordet till dig via E-mail.

Nu undrar ni säkert hur det gick? Om jag säger som så här, läkaren fick hämta underkäken på golvet när han såg de nya värdena!

Jag hade överbevisat vetenskapen, jag hade kanon värde, många av dem hade jag reducerat med 80 procent! ALLA de så kallat lärda hade genom åren sagt att det inte går att reducera blodfettvärdena och speciellt inte mina då de ”garanterat” var ärftliga! Jag vill bara lågmält få säga: TREDUBBELT GENERAL BULLSHIT”!

Tror du att det kan vara inom fler område, där de så kallade lärda möjligtvis skulle kunna ha fel? Så klart inte, de är lärda och har spenderat så många år på att lära sig sin sanning.

I all ödmjukhet, jag undrar hur mycket läkemedelsindustrin tjänar på dessa blodfettssänkande mediciner?

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger, så kommer lösenordet till dig via E-Mail.

Jag var på läkarkontroll i mitten av maj, de tog prover, EKG, blodtryck med mera. En och en halv vecka senare så skulle jag träffa läkaren och få svaren på proverna. När jag var på provtagningen så fick jag redan där veta att jag: Vägde för mycket (105kg), jag hade för högt blodtryck (185/95) och mitt urinprov visade förhöjda sockervärde. Jag blev inte chockad, men tagen på sängen om man så säger, så det var med blandade känslor jag gick därifrån.

Efter att i någon timme ha slickat mina sår, så bestämde jag mig, nu får det vara nog, jag skall ta tag i min kropps välbefinnande och med det hela jag. Jag kände mig oerhört motiverad, jag började träna minst fyra gånger per vecka, tre av dem var att jogga övrigt blev att cykla eller att promenera i rask takt. Jag la om min kost så att den blev mer GI inspirerad och minskade mina portioner (jag skall ner till 90kg innan sommaren är över). Inget vin till kvällsmåltiden mitt i veckan, ja överhuvudtaget ingen alkohol mitt i veckan.

När jag då träffade läkaren så hade det som sagts tidigare gått en och en halv vecka sedan jag bestämde mig. Jag hade gått ner till 102 och i övrigt så skulle jag nu få de övriga svaren. jag hade klart höga blodfettsvärde och triglycerid värdet var så högt att andra blodfettskvoter inte gick att beräkna, däremot så var mitt sockervärde bra! Läkaren sa till mig att det är så klart bra att jag gått ner lite i vikt, men jag måste ha medicin för blodfetterna. Jag invände och frågade om det inte gick att ”fixa” med en annan livsstil, som jag just inlett? Det korta och konkreta svaret var NEJ! Det är troligtvis ärftlig med så höga värde, glöm inte att din pappa dog i hjärtinfarkt vid 44 års ålder! Du kan aldrig under några som helst omständigheter fixa detta utan att medicinera dig!

Detta var den exakta tidpunkten jag verkligen bestämde mig, jag hade fått den verkliga utmaningen, jag skall minsann visa! Läkaren ville ta blodtrycket och det hade förbättrats till (159/85), detta tyckte han var lovande, jag hade helt slutat att extrasalta min mat.

Vi satte oss vid hans skrivbord och jag sa: Jag vill fixa detta på mitt eget sätt utan medicin, varken för blodfettet eller för blodtrycket (jag kände att jag var på väg). Tycker du som läkare att det är att spela ett högt spel? Svaret blev nej, det är att spela ryskroulett! Sedan sa han: Hur lång tid behöver du på dig? Mitt svar blev ca. en och en halv månad. O.k kom tillbaka i mitten av juli och ta om proverna så träffas vi den 15 juli (detta var i går).

Hur det gick? Ja det skall jag berätta i min nästa bloggtext på söndag.

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger på sidan, så kommer lösenordet till dig via E-mail.

Idag har jag ägnat mig åt saker som jag inte gillar eller har kunskapen i, klippt häcken utmed vägen till vårt hus. Varje år så har jag lovat mig själv, att nästa år så skall jag minsann anlita någon att göra det.

Men vad hände idag? Jo jag gör det själv så slipper vi den kostnaden.

Sagt och gjort, jag startade, men efter kanske femton till tjugo minuter så kapade jag sladden till häcksaxen! Absolut inget konstigt med det, jag har troligtvis kapat minst en varje år jag ägnat mig åt detta spektakel. Jag fick låna en sladd av vår granne och fortsatte. Efter maximalt en minut med den lånade sladden, så hände det igen! Jag blir så trött!

Det var bara att sätta sig i bilen och köra de fyra milen fram och tillbaka till Trelleborg, för att köpa två nya, en till mig och en till grannen.

Den totala kostnaden blev sexhundra kronor! Hade jag lärt mig av alla de tidigare mer eller mindre katastrofala åren av häckklippning, så hade jag anlitat någon att göra det. Speciellt nu när hushållsnära tjänster är subventionerade, det hade absolut inte blivit mycket dyrare. Men det viktigaste, jag hade sparat både tid och tålamod med mera.

Lär Er av Era misstag och det jag försöker förmedla till Er med denna historia

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger på sidan, så kommer lösenordet till dig via E-mail.

Häromdagen när jag och min fru Tina var ute och cyklade, så frågade Tina vilken väg jag tyckte vi skulle ta . Mitt svar blev ”Bestäm du, det spelar inte mig någon roll”.

Om du då ställer dig frågan; vem är det egentligen som bestämmer? Är det Tina som jag gav friheten att själv bestämma eller är det jag som bestämde att Tina skulle få bestämma? Tina hade kanske inte bestämt vägen om det inte vore för att jag bestämde att hon fick friheten att göra det.

Detta är väl en hypotetisk frågeställning, men jag vill gärna belysa den och knyta an till vad vi hela tiden står inför i livet. Är allt givet eller finns det alltid två sidor att se samma sak utifrån? jag är övertygad om att det är så, vad tycker du?

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger på sidan, så kommer lösenordet till dig via E-mail.

9 Juli, 2010

Jag har ofta undrat över vad det exakt är som avgör om vi hälsar eller inte hälsar på personer vi möter, kanske på en promenad, i trappuppgången, i affären eller vad det nu må vara. Min grunduppfattning är att, så fort du möter någon med ögonen, även om många nästan direkt tittar bort, så hälsa.

Att hälsa på alla du möter anser jag vara något av det mest naturliga som finns, eller i alla fall borde vara. Det finns såklart situationer då det mestadels av praktiska skäl, där jag inte hälsar. En typisk sådan är om jag är ute och går på stan och för nästan varje steg jag tar så möter jag en människa, där är det hopplöst.

I mon värld så är vi alla människor samarbetspartners i livet här på vår gemensamma Jord, vi skall samarbeta för att göra livet så bra som möjligt för oss alla, vi är alla kollegor på ett eller annat sätt. Tänk så här; Det finns olika avdelningar och de består av mer eller mindre antal människor, det finns hundratals läder, tusentals regioner, tiotusentals städer, hundratusentals samhällen och miljontals familjer. Alla dessa är att betrakta som avdelningar med olika funktion för vår gemensamma välgång här på Jorden.

Gör åtminstone det till en vana, att alltid hälsa på de du möter med ögon medögonkontakt, jag lovar dig att du snart kommer att känna dig lyckligare, även om den du hälsade på inte hälsar tillbaka, de är bara där du var innan.

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger på sidan, så kommer lösenordet till dig via E-mail.

Jag sitter här och skriver denna text och känner mig oerhört privilegierad, jag gör dagarna i enda det jag älskar att göra, du kan säga att jag har mitt ”arbete” som min hobby.

Något av det absolut allra bästa jag gjort, var när jag först bestämde mig för att avgå från mitt arbete som verkställande direktör för ett mindre företag och lyssna till och agera på min dröm att bli egen företagare. Det var så klart en chansning, jag hade en bra inkomst, du vet vad har men inte vad får, men det hindrade inte mig, jag brann för att göra det. Tack vare att jag startade inom den bransch som jag precis lämnat som anställd, så kom jag igång på ett bra sätt, även om det var precis när den förra djupa lågkonjunkturen började 1992. Jag brann för detta och la ner mycket energi och passion i detta projekt och företaget växte.

Omkring 2004, så hade en annan dröm växt sig oerhört stark inom mig, varför inte hjälpa andra människor till deras lycka? När jag under en tid hade låtit detta växa sig starkt, via egna tankar och erfarenheter, mycket läsande och lyssnande till andra, samt utbildningar både i Sverige men främst i USA, så var det dags att agera fullt ut. Jag lät mina anställda ta över mer och mer av min första verksamhet och ägnade mer och mer tid åt mitt då nystartade företag Offerlind Mastery. Här byggde jag upp precis det jag drömde om, en verksamhet som inte var beroende av en specifik plats att vara på och den går ut på att hjälpa personer och därmed organisationer framåt i sin utveckling.

Jag skall inte gå in mer i detalj angående mina verksamheter, men kontentan av min korta story är:

Jag har mitt yrke som min hobby. Jag har friheten att arbeta där det för stunden passa bäst, kanske just nu på stranden eller under ett parasoll i trädgården. Framförallt friheten att styra över min dag och mitt liv.

Så klart att det har varit en resa för att komma hit, men med passion, uthållighet och en längtan efter frihet, så har det varit värt varenda påfrestning.  Glöm inte att du inte kan få något för inget!

Klockan är 11.30, nu känner jag för en joggingtur! Skall du med?

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger på sidan, så kommer lösenordet till dig via E-mail.

Om du verkligen vill göra något i livet, vem bryr sig då om hur lång tid det tar, så länge det är betydelsefullt och viktigt för dig. Då kommer du att göra allt som krävs av dig för att uppfylla det.

De flesta ger upp för att de inte är säkra på att det kommer att kunna uppfylla sin dröm. Men du behöver inga garantier för att det skall ske, så länge du tycker att det är värt det. Bara det med att göra det och leva med det har sin egen kraft.

Hade vi människor vetat exakt hur många som gett upp sina drömmar precis innan de skulle gå i uppfyllelse, när de försökt att förverkliga dem, så skull e vi förmodligen blivit förbluffade.

Ge aldrig upp din dröm, du har fått den för att du skall uppfylla den, annars hade du aldrig fått reda på den!

Vill du kunna läsa alla arkiverade texter? Registrera dig då för Inspirations och Nyhetsbrevet uppe till höger, så kommer lösenordet till dig via E-mail.